Nu börjar ekorresäsongen

Andra samlar nötter och har i sina hus

Men jag har inget hus jag och jag är ingen sparsam mus

Jag går till mina vänner

de säger aldrig nej, 

för om jag rätt dem känner så delar dom med mig

fadderullan lej

Ja, det där var ur Klas Klättermus. Men jag är inte som han. Jag samlar nötter jag! Eller snarare allt utom nötter, för några såna har jag inte hittat häromkring.

För mig är det här en härlig tid. Samlarsäsongen har startat. Och ekorren i mig är i full gång. Idag har jag plockat gräslök, hackat och lagt på tork. Den där högen som ligger på tork kommer jag att fylla på med mer gräslök allt eftersom. Det blir gott att ha i vinter.

Det är dags att plocka nässlor också och torka. Nässlor är fyllda av nyttigheter och går alldeles utmärkt att göra soppa på. Fast jag tillverkar nässelolja istället och av den kan jag göra nässelsalva sen. Utmärkt att ha mot eksem. De torkade nässlorna kan man även strö i matbrödsdegen om man vill.

Det är härligt att gå runt i trädgården och bara titta just nu. Det blommar och växer och sprakar överallt. Äppelträden, körsbären, päronen, plommonen – allihop är fulla av vita och rosa blommor och bildar ett tak över hela vår gård. Tulpaner i alla färger, gula vårkragar,vita  amerikanska jättessnödroppar och solgula maskrosor blommar för fullt. Och snart slår syrénerna ut.

Mellan regnskurarna har jag suttit på glasverandan idag och stickat på lillepluttens ettårspresent. Tröjan är redan färdig och nu är det inte mycket kvar innan mössan också är klar. Emellanåt har jag kikat ut mellan de blommande rosa pelargonerna, som jag har fullt av i fönstren, och sett hur människor gått förbi på trottoaren bakom vår syrénhäck. Livet har kommit tillbaka och det bubblar av lycka i mig… får se hur länge det varar… förmodligen tills jag tröttnat på att vattna pelargoner och rensa ogräs!

Svär inte

J svär åt mig. Han säger ”skynda dig!”. Det är till och med värre än en svordom. Det borde alla som lever i dagens Sverige inse.

Skynda dig du… och du ska se att det går åt helvete! För skyndar du för mycket, då slutar du i den så kallade väggen… utbrändhetsväggen. Och där är det inte roligt att vara!

Nej, det borde vara skottpengar på det där ”skynda dig”… ett skott för pannan kanske på dem som ”svär” så bedrövligt!

Fast J ville ju egentligen bara att jag skulle hinna ut medan det var soligt och varmt. Så han må väl vara förlåten!