Fruktsallad i sockerlag

12 mars 2014

Måste bara dela med mig av vårt nya dessertrecept. Vi tog vad vi hade hemma och lyckades få ihop något såååååå underbart gott. 

Detta är för två personer:

En näve frysta blåbär och en näve frysta jordgubbar. Skölj dem en stund i varmt vatten så de blir rena och jordgubbarna går att dela i småbitar. Lägg jordgubbarna och blåbären därefter i en skål.

Skär skalet av en clementin och en apelsin. Skär i småbitar mellan klyftorna så att hinnorna försvinner. Blanda ner i skålen med de övriga ingredienserna. Häll på lite citron- eller apelsinlikör. Koka upp sockerlag – jag tog 1/4 dl socker och 1/2 dl vatten. Häll lagen varm över fruktsalladen. Blanda. Låt stå och svalna. Servera med lättvispad grädde.

Annonser

Steka pannkakor – ingen konst!

27 oktober 2012

Jag har hört att det finns de som tycker att det är svårt att steka pannkakor. Jag har tidigare inte kunnat fatta det, för det är ju det enklaste man kan göra. Men så gick min pannkaksspade sönder och jag gav mig ut i affärerna för att inhandla en ny. Det fanns ingen!

Men herreguuud, säger jag bara. Det går ju inte att steka pannkakor utan en ordentlig pannkaksspade! Och en ordentlig pannkakslagg! Har man bara dessa två ting, så är det LÄTT SOM EN PLÄTT!

En pannkaksspade ska vara lång, smal och platt. Och en pannkakslagg ska ha väldigt låga kanter.

Så här ska det se ut:

Bild

Både pannkakslaggen och pannkaksspaden fick jag av min farmor för 40 år sedan. Det var handtaget som lossnade för mig. Superlim, säger jag bara! Det räddade min pannkaksspade. Nu hoppas jag den håller tills jag dör!

Här kommer ett enkelt recept på pannkakor:

2 dl vetemjöl, 5 dl mjölk, 2 ägg, ½ tsk salt, smör till stekning.

Häll mjölet i en bunke, tillsätt hälften av mjölken och rör om så mjölklumparna försvinner och det blir en slät smet. Vispa i äggen. Tillsätt resten av mjölken och saltet. Stek i ganska het panna.

När smeten har stelnat på ovansidan är det dags att vända pannkakan.


Blablabla…

21 mars 2011

Han sitter i sin mammas knä och tittar på mig när jag pratar i telefonen med hans farmor. Hans ögon är fixerade vid min mun. Sen plötsligt börjar hans mun att röra sig… inga ljud kommer ur honom… men ändå ser jag klart och tydligt att han säger blablabla! När jag tystnar och lyssnar på hans farmor (min mor) stannar hans läppar också. När jag börjar prata igen rör de sig igen… blablabla!

Så där håller vi på… och jag kan inte hjälpa att jag börjar fundera… vad tänker han egentligen om mig… blablablafaster?!?!? Skräckhäxan blablablafaster!!!!

Han är så otroligt lik min bror när han var bebis, denna fem månader gamla baby. Tjocka lår, stadig kropp, nyfiken och glad och vill aldrig sova! Det enda som skiljer är att min bror var ljus (och det är han än), lille A är mörk med bruna rådjursögon.

Det är söndag och vi har en gammaldags släktmiddag, så som man hade förr. Jag har gjort lasagne och en grönsallad på sallad, tomater, ärtskidor, tranbär och apelsin. Till efterrätt chokladkräm efter min mormors recept. Lille A sitter i J:s knä och får smaka på chokladkrämen och då blir det fart minsann. Han blir som tokig. Vägrar släppa skeden, suger och suger på den och skriker när det inte går tillräckligt fort att få ny kräm på skeden. Han har chokladkräm i hela ansiktet och på båda händerna. Detta skulle min mormor se! Jag tror hon skulle bli glad! Alla hennes barnbarn älskade hennes chokladkräm och nu är även ett av barnbarnsbarnen lika tokig i den!

Här kommer receptet ifall någon vill testa:

Mormor Annas chokladkräm

1 liter mjölk, 3 rågade matskedar vetemjöl, 3 matskedar strösocker, 1 tsk vaniljsocker, 3 matskedar kakao, 3 äggulor.

Koka upp det mesta av mjölken. Blanda de övriga ingredienserna till en redning och häll i den uppkokta mjölken. Låt sjuda en stund under ständig omrörning, så det inte fastnar i botten. Låt kallna och ät med mjölk som vanlig kräm eller med vispad grädde.


God salladsdressing

31 januari 2011

Oj oj oj, vilken god dressing jag råkade göra till salladen igår! Jag skulle göra dressing efter ett gammalt recept jag har, men så saknade jag en massa ingredienser så det fick bli ”man tager vad man haver” istället. Och dressingen blev så god så jag slickade till och med ur skålen efteråt! Själva salladen bestod av salladsblad, tomater och skivade champinjoner – för det var det jag hade hemma.

Och så till dressingen då! Cirka 1 msk citronmajonnäs och ½ tsk rårörsocker rördes ihop. Sedan tillsatte jag grädde så alltihop fick en rinnande konsistens och detta hällde jag över salladen.

Testa säger jag bara!


Nyttig mat gör kroppen sund och glad…?

09 november 2010

Vi har fått vissa indikationer på att vi bör leva lite sundare. Åtminstone bör J göra det! Och då åker jag liksom med av bara farten!

Jag rör mig mer (i mina försök att tvinga honom att röra sig mer) och jag lagar nyttigare mat (som han gnäller över och petar i).

Lite hjälp på vägen i valet av maträtter har jag fått av äldste sonen. Han och hans sambo försöker också leva nyttigt. Tipsen från äldste sonen var att som kolhydrater välja svart quinoa eller råris (den sort som ska koka 45 minuter) istället för potatis, att äta kyckling eller fisk och välja bort rött kött (som bryter ner antioxidanter). En dag mailade han mig en länk till en sida där det fanns ett bra recept på lax i ugn med quinoasallad och limeyoghurt. Han och sambon hade ätit det och gav det tummen upp. Alltså ställde jag mig vid spisen och tillverkade quinoasallad, vinägrett med balsamvinäger och provencalska örter, limeyoghurt och lax. När maten var klar ropade jag på den käre J. Han satte sig vid bordet, tittade ut över maten och sa:

– Var är potatisen?

– Det är quinoasallad i stället! klargjorde jag.

Han plockade till sig av maten och stoppade försiktigt in lite quinoasallad i munnen. Sen tittade han allvarligt på mig och sa:

– Mat ska vara varm!

Att jag försökte förklara att sallad ju är sallad, hjälpte föga. Mat ska vara varm när det är lunch.

– Dä ä inge fel på`t, sa han efter att ha tuggat en stund. Man kan äte´t som sallad, men inte som potatis.

Jag fick faktiskt lova, att nästa gång jag gjorde den maten, så skulle det finnas potatis på tallriken också.

Jag hade gjort dessert också. Ett nytt och nyttigt recept som sonen hade tipsat om. Man tager kesella, smaksätter den med lite vaniljsocker och blandar i  blåbär. J sneglade lite på desserten, sen utbrast han:

– Åh va mätt jag blev! Jag tror inte jag orkar någon dessert!

Mäkta förvånad utbrast jag:

– Mäh, du kan väl inte ha blivit mätt på det lilla du åt!

– Hur gammal är du? undrade han då.

– Vadå? utbrast jag.

– Ja, du förstår ju inte ironi!

Han tog i alla fall sin dessertskål med kesella och blåbär, smakade försiktigt… sen daskade han ner skålen bredvid min tallrik.

– Dä va inge gôtt! Dä kan du få!

– Jaa, sa jag efteråt när jag höll på att plocka bort efter lunchen, du kanske inte tyckte det var så gott. Men kroppen blev glad i alla fall!

Och med det menade jag att kroppen mådde bra över att få lite nyttiga saker i sig. Men J tittade mycket förvånat på mig och utbrast snabbt:

Min krôpp blev inge gla!

Fast jag tror ju inte det var hans kropp som inte blev glad… det var nog mer själen!

Receptet med kesellan och blåbären har jag fixat till lite efter det. Jag blandar ut kesellan med lite mjölk så blir den inte så sträv och vips så är det mycket godare. Ska nog ta och prova det på J igen… så småningom… när han har glömt… om han nu gör det!


Full fart i äppelfabriken

17 oktober 2010

Vi nästan drunknar i äpplen, J och jag! Kanske inte så konstigt – vi har fem äppelträd i trädgården!

Äpplen är mat! Alltså drunknar vi i mat! Äcklig tanke!

I går SKYFFLADE vi bort mängder av dåliga äpplen till komposten. Idag står vi med kassar fulla av äpplen, runt fötterna, i vår lilla äppelfabrik i vårt kök. J kör den fiffiga äppelskalaren, som både skalar, kärnar ur och skivar på en gång. Jag står bredvid och skär bort bruna fläckar och fulheter. De finaste äpplena hänger jag på bambukäppar för torkning, sen äter vi dem som chips i vinter. De mindre fina äpplena delar jag en gång till och fryser in i påsar – ungefär 6 äpplen i varje påse till äppelkakor och äppelkräm och äppelmos och allt vad man nu vill göra av dem i vinter.

En sats äppeldricka är redan klar! Och nästan urdrucken! Orkar jag göra en sats till? J bälger äppeldricka som en törstig kamel! Han dricker den ren, som den är. Jag har halva glaset äppeldricka och halva kallt vatten. Jag tycker det är godast så till maten.

(Vill du ha receptet på äppeldricka, så skriv bara ordet äppeldricka i sökrutan här uppe till höger, så kommer du till den sidan i min blogg.)

Igår åt vi stekta äpplen till efterrätt och drack äpplen till middagen. Det går alldeles utmärkt att ha äpplen i salladen också. Och så småningom skall det väl bli äppelmuffins till kaffet. En klick äppelmos i såsen är inte helt fel det heller faktiskt! Användbara små rackare de där äpplena som faller i skurar från våra träd! Igår vid äppelskottandet fick jag nästan ha hjälm på mig för att inte få äpplen i skallen, när J for runt och rykte ner den sista skörden i äppelplockaren.


Enkla Wienerbröd

13 oktober 2010

Höst! Höst! Höst! Det är både sorgligt och härligt! Jag vill ha långa, ljusa, varma, soliga dagar! Men ändå är det så skönt när hösten kommer och man får gå in och stänga dörren och tända ljus! Det blir ett arbetsmoment mindre när trädgårdsarbetet får vila! Och tid över till det som behöver göras inne… stryka skjortor till J till exempel och baka (som är så roligt).

Häromdagen hittade jag ett jättelätt recept på wienerbröd. Jag testade det förstås och wienerbröden blev helt okey!

Wienerbröd

Man köper ett paket frysta smördegsplattor och lägger så många plattor som man vill ha wienerbröd på en bakpappersklädd plåt. Sen sätter man ugnen på 225 grader. Medan den blir varm rör man ihop vaniljkräm av marsanpulver och klickar sedan ut den på smördegsplattorna. Grädda i 6-10 minuter. Spritsa på florsockerblandning, dvs rejält med florsocker utrört med ytterst lite vatten – si så där 1 dl florsocker och 1 msk vatten.

Sen gör man sig en kopp varmt roibooste och intar tillsammans med dessa förträffliga bakverk i ett skönt soffhörn.